Kroppen Människans beteende Människan i rörelse

 
KROPPSDELAR
Läsanvisning
   
Betydelse Dialekttal
Huvud skall'n
Hårsvallet hårhArna
Ögon ygA
Näsan snytA
Öron örstoLA
Näsborrar nesahûLA
Läppar sLipA
Mun käft'n, mönn, gapä
Kinden kinnbenA
Hakan hAkAn
Tunga tongA
Kindtänder jäcklän
Mustasch mönntaSän
Hakskägg pipskägg
Kal snû
Flintis flintskalle
Halsen haSS 'n
Handen njAvAn
Armar ArmA, ArmbAgAnA
Midja Livä
Kvinnobröst jitän
Mage vAmmA, mAgAn
Lårleden lårleArna
Stjärten röva, aSSûLä
Axlar AqSSlän
Analöppning rövAhûlä
Svanskota rompkäppen
Könet (ev manligt) skAmmA
Benen skAnkA
Fotknöl hAkAkulän
Fötter föttren
Häl, hälarna hArn, hAlA
Tår tåerna
Saliv secklä, spötta
Ögonvar fårgråt'n
Människolukt fALktevän
Oåtgärdad erektion ballhot, senadrag i skAmmA
Flicka spröcken student(spröcken pAjken)
Vänsterhänt vinsterkobås
Upp
MÄNNISKANS BETEENDE
Läsanvisning
   
Betydelse Dialekttal
Höboss mm hAmsä (man kan hAms ihop
  hAmsä)
Att inte komm sig för homLät
Fumlig pomLät
Ohanterlig, svår att umgås med ohaänäs
Magra mAgn
Svulten sôLtän
Blev vArt
Blir våL
Lättskrämd skvätt'n
Skygg Ser
Mörkrädd skôggän
Bläddra bLAga, bLAddär
Oviktigt samtal bLûvär
Snurrar sörr
Kväljningar ljöjäs
Grimasera SALjäs
Kräkas, spy krekäs
Obehagskänsla, ex. frysa hûskäs, hôrväs
Äckligt onAskelit
Mycket oviSLit, ex. oviSLit gött
Vittberest vifALän
Prata skit vaväL
Sätta i halsen strAngn
Kvävas kvAmn
Negativ till att utföra en sak ohAga
Omättlig, habegär inget mAgAhov
Arbetsovillig, vill slippa undan kviförsAm
En som klagar överallt kûrät
En som jämrar overallt kvirät
sträck gå till en punkt räck å LAnn
Glädje över litet mArnomt
Krokläpp, begynnande gråt krokisLipen
Börja ta på
Riktade rittä (enkel byggnad, (skjul)
  ställa upp
Köra, jaga iväg ströj
Olydig illsniktig (oförargligt, olydig)
Odygdig illnatig (on)
Resa upp något ritt opp
Arbetsnarkoman jeren
Sätta sig upp ritt opp sä
Resa sig upp fo opp sä på benA
Går utan fast mål räck lannä
   
Betydelse Dialekttal
Halvhängig knövLi
Dum oslög
Klurig ilisti
Ovig klomret
Klumpig bölket
Lugn, klurig, humorist illmari
Unge full med upptåg illbatting
Djärv duven
Grovhugget ansikte, utseende grAtt
Sugen farken
Dö (se även under sjukdomar) kväll å
Småjävlig ill, illonn
Små odygdig kaniffläs
Orolig, rörlig vesAsAm
Ångra, ångra sig åter, åter seg
Barnslig fjaskit, tjasköt
Lätt utvecklingsstörning smokollret
Sugen fArkän
Ljuger lög
Småljuger, fantiserar kebb
Förstående ringvist (svårvist= oförstående)
Härdad lutträ
Söka rAsk
Rädd harät
Inställsam fjäsk
Se på avstånd, kolla in AnvArA
Se på nära håll ordentligt SkAA
Utväg rå (nå våLä nan rå)
Rädd feg
modig morsk
Ett ut tu å likes
Matt malink
Skallra kager
Krypa mAsA
Ryck upp dej och kom hit ta å mAsA dä hit
Slö, slapp och likgiltig mehe, meheät
Gammal och utarbetad örkessleten
Svinga sig svega sej 
Hoppstav av en mjuk björk en svega
Värmer kaffepannan sju på panna
Latas rALäs
Avundsjuk missönnsamm
Orkar rå ve
Eländigt erbarmelit
   
Betydelse Dialekttal
Förmås att göra något äckligt nAskäs
Titta envist, storögt spjArr
Påpasslig, ser arbete Aktivri
? fjåsit
Lyssna ivrigt LArnA örA
Mindre angenäm person gussris
Oangenäm person el. arbete sönnstraff
Sarkastisk le
Lyssna ly
Oväntat gott gusslån
Högfärdig, stolt hev
En människa som är tvärtemot spArroxe, tjvAr böck
En människa som är ännu värre   
tvärtemot bännstut
Omöjlig att resonera med bänn
Prata omkring lûvär, ex. man lûvär, ve bånA för
  å fo dem tell å lägg sä
En som aldrig får nog bAtt'nlös som prästsäcken
Inte bättre än någon annan viller
Bjuda bestå
Fåordig ? stûrret
Elak nåk
Beklaga sig jArmes
Skala, ex. björkris skAva
En som kommer på bra lösningar slängder
Bra på att svara för sig slängder i trut'n
Klara svårt arbete full i skjorta
Stor vuxen full i böxen
Blåst, andfådd pös
Bråttom brAttom
Göra något äckligt nAskes
Inte veta vad man pratar om prAtA som 7 tänner ti en
  gammhansk
Stoppa något innanför blusen stöpp ti barmen
Ta stark medicin ta in för lAppe'n
Argt muttrande pötter
Dålig kvinna, sönnstraff töche
Dålig kvinna på många sätt rehtit töche
Gå mycket framåtböjd ha bena för langt bak
Slagfärdig slep i mönn
   
Betydelse Dialekttal
Dum, inte slug oslög
Känna sig halvdålig knövli
Liten och klen knövel
Andfådd bLåst
Höjdrädd hûvve svag
Ej höjdrädd hûvve stark
Yr hûvve vingLi
Förföra hans hustru sätt hornA på kArn
Ivrig stressad pös brAttom
Lätt oväsen bûk
Rörigt bûkit
Lita på betro
Bli litad på ha betrodd'n
Rejäl, duktig rekordeli
Bra på att styra och ställa mAnn hAfti
Högfärdig, stolt brAttäs
Mallig kAret
Rundnätt stäcki
Göra om ett arbete tj viArbet ?
Fått erbjudande traktera
Betydelse Dialekttal
Opålitlig, falsk siomtell, tiomtell
Ojämn i humöret geomtell
Arbetssam, arbetsvillig jerän
Maktlös rålös
Småbråkig gôrmät
Snurrig, småvirrig vôrmät
Skogsarbetare, gick ut över humöret skogsonn
Vrång vrAng
Vrångsint vrAngsint
Tvärtemot tjvartför
Sniken småaktig
Hånflin gliver
Fnittrig glivrät
Vrål råL
Gråta högljutt bjAL , skvAL
Gråta  grin
Klumpig i sinnet ? störät
Ovig, ramlar på sina fötter kLomrät
Stappelbent stôppLät
Lätt halt lAmA, ex. man kan lAmA på ett ben
Ont av ensidig rörelse tregAn
Kramp, mest hos alkoholister tuppjuck
Ta för sej det bästa, ex. mat sûväl
Förtvinas Svinå
Lättare kräkning gLup opp
Äta fort gLup li sä
Mätt, slö, hängig Sk
Gnugga ögonen på morro'n för att vakna gnôgg kurn boLLi ygA
Ängslas ängSLäs
Försöker evLäs
Tam, tillgiven ty
Få förtroende till någon ty seg tell nan
Längta, önska trå
Söker människokontakt, (mest om djur) talktrå
Försöka nå tråp
Vimsig omarnikring
Att inte äta vad som helst lagrAn, kruslås
Ha ett litet handikapp lytt
Halvljum lytt, ly
Kan ej utföra en uppgift bet, ex. man går bet
Bli vå, våL
Samla ihop hAms
Upp
MÄNNISKANS RÖRELSER
Läsanvisning
   
Betydelse Dialekttal
   
Krypa mAsA
Stå brebent brAsA
Rörelser som i maskburk, kråla lrAL
Krypa  kräll
Klättra klöster
Gå utan mål räj
Gå mot ett mål (hälsa på grannen mm) rant, byrant
Springa kut, sprAng
Gå ostadigt stöppäl
Fläka skrena
Hoppa hopp
Rörs åfäktes
Rörelsen åfäkten
Haltar link
Bära någon på ryggen kAnkArögg
Sträcka på sej efter sömn retjes
När ett barn första gången står stå lull
Slicka sjöv
Böja sej ner huk ihop seg
Gapa gApA
Storpratare gApAgûk
Enkelt, lätt rAtt åt
Lat i överkant, slutat bry sig ge sä opp i vrak
Pendlar, går fram och tillbaka otj i på
Gå starkt framåtlutad ha benA lAngt bak
Upp