Bränna |
|
|
|
Jonas Erik Andersson flyttade från Norråker i Tåsjö
till Nästansjö 1873. Han var ett av 25 barn till Anders Jakobsson f 15.4. 1813
(Norråker). Jonas var gift med Cajsa Erika Ersdotter (Lundin). Hennes föräldrar
Erik Andersson (Lundin) och Helena Olofsdotter flyttade från Tjärn, Åsele
1866 till Nästansjö.
Jonas Andersson köpte ett hemman på 12 skäl. Sönerna Anders, Erik och Jonas delade hemmanet. Vid laga skifte drog Anders och Erik lott om vem som skulle få stanna kvar på stamhemmanet. Anders förlorade lottdragningen och fick flytta ut till ett planerat nybygge i Bränna. År 1902 flyttade Anders Jonsson till Bränna. Bostadshuset hade satts upp tidigare. Det flyttades från hemgården och timrades upp på nytt. Även ladugården hade timrats upp tidigare (nybyggd). Bagarstugan flyttades 1904 från en plats strax intill Ruben Jonssons uthus till Bränna. Det huset finns nu som sommarstuga nere vid sjön och ägs av Märta Wallins barn. Det är förmodligen byns äldsta bevarade hus. Bränna har fått sitt namn av en skogsbrand på 1800-talet då delar av ”Brattisens” sydsluttning eldhärjades. Stora delar av nuvarande odlingar i Bränna var dock redan skogbeväxta när nybygget startade. Jonas Erik Andersson lejde ”Ögonflux” att hjälpa till med byggnadsarbetena och uppodlingen av marken. Han hade fått namnet Ögonflux (nåt annat namn känns inte till) för sin stora arbetskapacitet. Han timrade upp bagarstugan, han bröt upp potatisland och annan odlingsmark. Med en revers på 400 kr åkte han sedan till Vilhelmina och söp upp alla pengarna. ”Ögonflux” hade ingen egen familj. Kornladan (ursprungligen timrad av Jon Jönsson – svärfar åt August Ottoson) flyttades från stamhemmanet nere i byn till Bränna. Anders yngre bror Jon Jonsson köpte sedan en del av Jonas Erik Anderssons hemman och började ett eget nybygge öster om Anders Jonssons gård. Artur Andersson började som nybyggare på den del av Brännahemmanet som inte var uppodlat 1920. År 1920 byggde han ensam ladugården. Graniten till ladugårdsgrunden kilades på Tjäln. Bostadshuset byggdes 1921. Virket sågades i Björnbäckssågen. Artur lånade sin fars märr som drog tio fyrkantsbitar varje skjutstur hem från sågen och Artur bar själv två. Missnöjd med hästens ork, lånade han Jon Fredrikssons häst. På så sätt fick han lasta fyra gånger mer varje fora. 1934 byggdes Brännavägen (enkronasväg). Helge och Valdemar Jonsson och Artur Andersson delade på arbetet med vägen, som fortfarande är i gott skick. Källa: Sture Andersson |