Intervjun

 

 

 

Irma och Åke Helmersson

Berätta om er själva

Irma: Jag kommer från kusten, Ullånger, från en stor familj. Vi var femton syskon som nådde vuxen ålder och idag lever åtta av oss flickor. Jag var näst yngst. Det var väldigt roligt att växa upp i en sådan stor familj, alltid mycket att göra. När jag växt upp jobbade jag som evangelist i Malgomaj Fria Församling i sex år och det var där jag träffade Åke när jag var 25 år. Året efter gifte vi oss och fick barn ganska snabbt. Här i Nästansjö har vi bott i 5,5 år och trivts väldigt bra med gruppen som tillhör församlingen. De är gamla men så väldigt positiva, aktiva, roliga och inte minst gudfruktiga. Vi har även lärt känna några av de andra byborna och tycker att vi har så trevliga grannar. 

Åke: Jag är född i Hornsjö och växte upp hos min moster och hennes man. Min pappa kom från Risbäck men tyvärr har jag aldrig haft någon kontakt med honom. Mamma kom från krontorpet Valtoppen. Jag höll på med jordbruk, skogsbruk och flottning i min ungdom. När jag var femton år blev jag frälst och medlem i Malgomaj Fria Församling. Som nygift började jag som pastor och evangelist i Laxbäcken. Sedan har vi bott i Bjurholm, Hällaström, Nora i Ångermanland, Dorotea och i Strycksele innan vi flyttade tillbaka till Vilhelmina. I Dorotea var jag bland annat med och uppförde den nya pingstkyrkan där. Vi har sex barn tjugo barnbarn plus fem bonusbarnbarn som bor utspridda i Sverige från Lycksele i norr till Karlshamn i söder. Intressen är jakt, att bygga och snickra, jag tecknar och målar även lite men där är Irma mycket duktigare än jag. Jag gillar också att hålla på med veden, det är en slags avkoppling från predikantjobbet. Jag trivs med att få använda händerna.

Hur länge har ni  bott i Nästansjö?

Vi har bott här i fem och ett halvt år.

Vad är det bästa med att bo just här i Nästansjö?

Åke: Ja, lägenheten här och att det bor så trevligt folk här.Sedan är det liksom lite mina hemtrakter då jag gick sjundeklassen här i byn.

Irma: Det är lugnt och trivsamt. Nu flyttar vi emellertid till Sollefteå medan vi fortfarande är ganska pigga och orkar med att flytta. Jag har bott långt hemifrån hela mitt vuxna liv och nu vill jag komma närmare mina syskon som börjar vara till åren komna och även lite sjuka.

Vilket är ert drömresemål?

Israel vore roligt att se men nu är det oroligt där och dessutom orkar inte vi inte riktigt med sådana gruppresor. Israel är mer en dröm. Därför är vår stora önskan alltid att åka och hälsa på barn och barnbarn nu. Vi är alltid så långt ifrån de flesta och vill träffa dem så ofta vi har möjlighet. Varje sommar brukar vi åka och hälsa på våra barn med familjer.

Om ni får tre önskningar vad önskar ni er då?

Irma: Jag skulle vilja operera fotleden så att den blev bra och sedan hoppas jag att få vara frisk eljest också. Jag önskar också att fler i Vilhelmina, Sverige och världen skulle söka Gud!

Åke: Ja, det var inte lätt. Jag tycker att vi har så mycket bra. En önskan om att få vara frisk har jag förstås. Jag önskar också att något av barnen tar över vårt ställe i Hornsjö och så hoppas jag att vi kommer att trivas i Sollefteå dit vi nu flyttar.

Vilken plats i Nästansjö vill ni rekommendera andra att besöka?

Egentligen är vårt smultronställe hos Granewalds i Södra Tresund, där nere vid sjön. Där är så vackert. När barnen kommer brukar vi alltid åka till Vojmsjön. Även Nästansjös badplats är ett trevligt ställe att åka till när barn och barnbarn kommer. 

Hur tänker ni er Nästansjö om 20 år?

Nästansjö är en av Vilhelminas största byar så den borde vara livskraftig. Avfolkningen har visserligen drabbat byarna runt Vilhelmina men man måste ju vara optimistisk.

Om ni får ta med er en sak ifall ni gick vilse på Nästansjömyra?

Irma: Bibeln. Den kan lösa många problem.

Åke: Ja, Bibeln är bra.. En flaska vatten att svalka sig med är också bra.

 

Tillbaka till intervjusidan