Nästansjös namn

Nästansjö – den näsrika sjön
Ortnamnet Nästansjö har gäckat många. En populär förklaring är att namnet syftar på att sjön är ovanligt rik på fisk och betyder matsäckssjön. Namnet skulle då vara samiskt och uppkommet ur *Niestienjávrie. Sydsamiskans niestie/neste betyder matren, resekost, matsäck för resande. 

”Många mena att sjön har fått sitt namn av att dess yta är så högeligen sönderflikad av näs, uddar och holmar, så att sjön är blott ’nästan en sjö’, skriver O P Pettersson i Gamla byar. Men språkforskarna menar att sjönamnet med stor sannolikhet är ett ursprungligen fornnordiskt *Naesnir och därmed namngett av nordbor före senast 1000-talet/medeltid. *Naesnir betyder ”sjön med (flera) näs”. 

I äldre tider skrevs namnet Nästnansiö, Näsnansjö med formen –tna- och –na-, vilket inte stämmer med teorin om matsäcken. I moderna uppteckningar är den samiska uttalsformen n(e)äs`na` väl bestyrkt och kan återföras på en fornnordisk genitiv pluralform *Naesna. Att ändelsen har ett –a och inte sydsamiskans –ie eller –e tyder på att ortnamnslånet skulle vara tämligen ungt. 

Det skulle innebära att nordbor, kanske nordjämtar, en gång har kallat sjön för Nässjön utifrån dess utseende. Sedan har samer, när de för några tusen år sedan kom vandrande söderut, lånat in namnet i sitt språk. Och när svenskarna långt senare kom tillbaka till trakten igen på 1700-talet har de fortsatt att tradera namnet men på svenskt vis. Då blev sjönamnet också namn på den bebyggelse som anlades vid sjöns norra ände.

”Att vattendragsnamn av så ålderdomlig nordisk prägel påträffas i de övre delarna av Ångermanälvens flodområde kan förefalla överraskande men är vid närmare eftertanke rimlig. Vid nedre delen av Ångermanälven och i det centrala Jämtland fanns bygd redan under folkvandringstiden. Forntidens nordiska fångstmän utsträckte säkert sina årliga fångst- och fiskefärder över stora områden och måste därvid ha utbildat ett fast ortnamnsskick för större sjöar, älvar och dylikt”, skriver Karl-Hampus Dahlstedt, professor i nordiska språk.

Av den äldsta kända gränstraktaten mellan Norge och Sverige från 1273 framgår att Strömsborna i norra Jämtland under äldre medeltid ägde jakträtt norrut i Lappland upp till Vojmsjön, elva kilometer norr om Nästansjön. Nästansjön är inte nämnt i traktaten men Vojmsjön är det och kallas Veimosior. Förleden (veimo) syftar på den nedre delen av Vojmån där åns lopp gör onödigt slingrande rörelser och vänder från att ha runnit i sydost till norr och sedan väster innan den rinner ut i Volgsjön.

Ortnamn bildade på samma ordstam som Nästansjö finns i Nesna, namnet på en gård och ett herred i Helgeland, Norge; i gårdsnamnet Näsna i Näshulta socken, Södermanland; och i Stornäs eller Nassjobergen i Vilhelminafjällen. Flera andra ortnamn i trakten och i fjällen har enligt språkvetarna fornnordisk bakgrund – Vojmsjön/Vojmån, Fatmomakke, Fjällfjäll, Borgafjäll, Krutsjön, Vapstälven (Vefsn i Norge), ändelsen -lit (sel) i småsjöarna Bielite, Gaskelite och Vuoelite i Kultsjöån – vilket ger ytterligare saklig grund för den fornnordiska härledningen till namnet Nästansjö.

Tillbaka till sidan om förr