Från förr |
|
|
Från adventskalendern 2016 hittar ni här: Minnen om vittra och annan skrômt
Från adventskalendern 2013 hittar ni här: Minnen från Nästansjö och grannbyarna
Från adventskalendern 2012 hittar ni här: Samlade minnen från Nästansjö skola
Eivor Forsberg har gjort avskrifter av Nils Erikssons nedteckningar
Nästansjö bys tillkomst Den förste nybyggaren som kom till Nästansjö hette Nils Nilsson. Han härstammade från Mora socken i Dalarna. I byn Remmarn inom Viska rote i Åsele socken bodde han fram till 1764 när han vandrade till Nästansjö för att bli nybyggare. Av samer som kom till trakten av Remmarn fick Nils Nilsson höra talas om Nästansjön. Samerna berätta att sjön var fiskrik, och att det fanns gräsrika ängar invid de bäckar som strömmade ned till sjön. När Nils talade om att utvandra till trakten vid Nästansjön lär han ha blivit ivrigt uppmuntrad av samerna att göra så. Sjön torde ha varit fiskrik... "Brist på mat ledo de aldrig ty uti vissa av sjöns vikar säges sik, id, abborre ha stått så tätt packad, att man kunde håva in mängder av fisk i båten med handtagsbyttor av trä, överallt i skogen vimlade det av fågel." Källa: Gamla byar i Vilhelmina O P Pettersson Då Nils Nilsson d.ä. kom till Nästansjö som byns förste nybyggare i slutet på 1700-talet, avsynade han stora vidder förutom gårddsstället. Dels tänkte han att dela sitt insynade ställe till barnen så de kunde bosätta sig i byn och dels var det viktigt att ha rikliga slåttesmarker. Det var ju starrmyrarna som skulle ge vinterfodret tills de fick uppodlat lite kring gården. Det som inte var insynat till nybyggen, var allmänning och Kronans mark, där folket fick ta ved och slå det som växte. Efter laga skifte i början på 1900-talet blev det mera ordning på ägandet. Källa: Sally Lindström År 1869 var Nästansjö by delad i 15 hemmansdelar och varje hemmansdel ägdes av en bonde. Det stora barnantalet i familjerna gjorde det allt svårare för söner och döttrar att skaffa sig eget hemman och en rimlig utkomst för en ny familj. Det var helt enkelt inte möjligt att dela varje hemman i så många delar att alla barn kunde stanna kvar på någon del av fädernegården. Därför blev nybyggen en möjlighet att finna livsrum och utkomst i en tid då inte mycket annat stod till buds än utvandring eller utflyttning. De flesta bönder skaffade sig egna fäbodställen. I början av 1900-talet fanns ett 30-tal fäbodar i bruk i Nästansjö. Rönnkullen och Golisen är gamla fäbodställen. Vid laga skifte inom Nästansjö byalag i början av 1900-talet flyttades några bönder ut till nybyggen utanför byn. Källa: Sture Andersson Stämmer OP Petterssons uppgift om att Nils Nilsson var dalkarl eller var Nils Nilsson finnättling? Läs teori om att Nils Nilsson var finnättling Läs förklaringen till Nästansjös namn |